Lidingöloppet…

Första grenen i klassikern är klar!

Jag är nöjd, jätte nöjd. Det har varit en makalös dag på Lidingö. Och JA vi ses nästa år! Heléne och jag har redan en tradition -och nästa år, skall vi slipa på våra tider. Och springa hem, bara för att ta’ det hela lite längre och tuffare… (undrar hur långt det är från Lidingövallen till Huddinge?)

Jag har laddat bra i veckan som varit och till trots för en seg nackspärr och förkylning, sprang jag 15 minuter snabbare än målet och bara 7 minuter från silvermedaljen. Nästa år skall jag ta’ hem den!

Här är lite bilder från en härlig dag:

IMG_1031Härligt sällskap av Heléne. Fin tradition vi har!

Bild 5Nästa år blir det silver! Och ingen vurpa!

Bild 4Supernöjd! Första del av fyra, i klassikern: check!
BildNu vet jag hur en vurpa på svenska känns! Två knä, ser ut som när jag var barn.

 

JA! Bröllop, så vackert och romantisk!

Jag är en romantiker och tycker, som så många andra, att det är oerhört vackert med bröllop och med kärlek!

Två par av mina riktigt goda vänner gifter sig i höst och jag känner mig tacksam och otrolig glad över att de vill dela sin dag med mig!

8/9 säger finaste Anna-Karin och Magnus JA till varandra och till deras gränslösa kärlek. Och 28/9 säger underbara Anna och Thomas JA till deras kärlek och till deras lilla familj. Anna… Jag springer så fort jag kan på lidingöloppet, så jag bara missar kyrkan!

#kärlek

Pepp, coaching och uppbackning!

Jag är helt oerfaren, det är mitt första maraton!

Jag har kört massor härliga långpass och jag vet att jag fixar distansen inom den tid man har. Träningsmässigt är jag så förberett man hinner bli, på de 6 månader jag haft på mig. Jag har fått råd från härliga PT Max, från sjukgymnast-Peter, från lillebror som själv sprunget ett gäng maraton och massor andra träningskompisar. Och så självklart från coach-Mia, som har försett mig med träningsschema, tips, pepp när jag behövd och svarat på oändlig många frågor.

Det känns tryggt att Mia är där på lördag och skickar iväg oss tre adepter, som skall springa. Sedan står hon vid 22 km och sedan ses vi på Stadion efter målgång. Barnen kommer vara där och heja, vilket ju är det viktigaste och sedan vet jag att ett gäng kompisar kommer stå vid vägen och heja under resans gång.

Så här glad kommer jag vara alla 42 195 meter på lördag. Jag skall njuta av varje steg och känna av folkfesten, som kommer vara i hela stan. Det här är bara början! När jag återhämtat mig från lördagens prestation, kommer jag sätta in en växel till och träna inför mitt första Ultra lopp.

Nu sista styrkepasset, sedan är det kolhydrat tömning och laddning, två distans pass och massor vila kvar. På lördag 12.10 står jag på startlinjen och vid 16.20-16.30 springer jag in på Stadion, troligen med rysningar över hela kroppen och tårar i ögonen!

Skärmavbild 2013-05-27 kl. 16.20.39

Genrep i ett soligt och vackert Stockholm!


Med två veckor kvar, kör Gustaf och jag långsta rundan på Stockholm Maraton. 25 km.

Rätta kläder, rätta skor, rätt dryck. Genrep!

Vi möts upp på kajen nedan för centralen, går igenom rutten, planerad minut tid och börjar med uppvärmning. Solen skinnar, det är 14 grader redan vid 8.30 och vi har dryga två underbara timmer fram för oss. Det är första gång vi springer tillsammans, men har försökt få ihop det under flera månader. Nu, äntligen!

Vi börjar på Vasagatan, Odengatan, ut på Djurgården, via Strandvägen och Slussen till Västerbron. Det är min första gång över Västerbron, mycket har sagts och jag sett fram mot denna ”backa” i flera dagar. Gustaf som sprang maran 2007, påpekar flera gångar att vi skall ha lite tid tillgodo för Västerbron, men det visar sig vara lugnt vi håller tiden på 5.35 upp på kroken och joggar lätt nerför. Vilken mäktig känsla. Via Rålis och alla turister vid Stadshuset och vips är vi tillbaka vid kajen. 2.22 är slut tiden, med kisspaus, kortläsning på Djurgården och lite foto på vägen så slutar vi med en snittid på 5.37.

Jag känner mig redo. Om 14 dagar och några timmer springer jag in på Stadion. För första gång någonsin på Stadion och med en avslutat maraton bakom mig. Mina hjärtan och flera vänner kommer vara där och hejar på mig och jag känner redan nu den magiska känslan. Larvigt… Kanske!? Men för mig makalöst!

IMG_3480

Och ja, Ny bh är köpt inför 1/6!

 

En liten promenix!

Ibland undrar jag om allt står helt rätt till.

Efter den efterlängtade provning av nya tävlingsskor, går jag till Hammarby Sjöstad, där jag hälsar på Ulrika och lilla Jaxon. Efter en härlig promenad i vårsolen och fika vid vattnet får jag för mig att jag skall testa att gå hem.

Ja, jag vet! Med två dagar kvar till min ultra intervall utmaning, skall jag vila och inte utmana benen!

Hur som helst, känner jag nu vägen hem från stan och vet hur jag inte skall gå vid Älvsjö. 26 km blev det denne fredag.

Nästa vecka blir det hela maran i powerwalk. Kul!

Ny present idé för framtiden!

Jag är social och jag gillar umgås med mina vänner. Det vet nog alla som känner mig.

Denna höst och vinter är det under helt nya former. Ute på vägarna, i spåret och på gymmet. Flera nya vänner, som delar min entusiasm och passion för träning och löpning har kommit till och vänner som jag haft under många år, har plötsligt börjat löpa och powerwalka på de mest konstiga tidpunkter av dygnet …. 6.30 på lördag och söndag morgoner t ex.

Det är otrolig motiverande och roligt att dra andra, att få feedback på sms, tvittar, fb och mail om hur motiverade de känner sig och vad de åstadkommit. Bara för att vi pratat om löpning eller jag har berättat om mina mål. Eva är en sån tjej, vi håller på och lär känna varandra och på lördagar har vi löpdater i stan. Vi skall ta största delen av sträcken som vi skall löpa 14/9, Stockholm Halvmaraton.

Helt nytt för mig är att jag börjat ge bort starttider i present. Sorry vänner, kökshanddukar, underbara doftljus och ljusstakar är utbytt mot starttider till diverse lopp. Det är roligare att göra saker tillsammans än köpa presenter. Ni har ju allt redan!

Idag är det Sanna som får Hässelbyloppet i födelsesdagspresent.